Höstdepp?!?!
Kanske. Men jag mår verkligen inte bra. Jag säger exakt hur jag mår. Inga gåtor här inte och jag försöker verkligen inte få er medkänsla. Men vill att ni ska veta att allt är inte en dans på rosor.
Jag har länge lagt upp en fasad på att allt är bra i mitt liv, vilket det ofta är. Men ändå mår jag inte bra. Jag letar efter bekräftelse. Jag letar efter mig själv. Men hittar inget. Det känns som att jag har försvunnit som människa. Har ingen personlighet. Blir påverkad av alla. Känner mig otillräcklig. Jag vet att jag har väldigt höga krav på mig och det är verkligen något som jag försöker jobba med.
Förstå mig inte fel nu. Men kan man gå in i väggen av att vara mammaledig?
Jag känner mig allmänt nere, har ingen inspiration eller ork. Jag blir ledsen och är känslig för allt. Jag känner mig hemsk mot alla i min omgivning.
Jag älskar och trivs verkligen med att vara med min dotter. Vill inte byta bort henne mot något i världen 💖 men min själ mår inte bra. Jag saknar mitt sociala liv fastän jag träffar folk varje dag. Men just nu är det en tuff tid. Hoppas det vänder snart. Tur jag ska ner till Ullared och shoppa bort mina problem.
Denna tjej förgyller min dag. Jag andas och lever för henne.